Jag inväntar julafton i ett julpyntat hem.

Vi fick egna julstrumpor med våra namn inbroderade i år! Så fina och handgjorda av min svägerska.

Idag ställde jag upp mobilen, och tog en fika över ett videosamtal tillsammans med en vän. Passande nog var det samma vän som gav mig muggen på bilden, och dessutom pulvret till chokladdrycken som jag drack. Det var mycket trevligt och gott!

I går skulle jag göra lussebullar, men då jag råkade ha i för mycket mjöl, blev de torra, omöjliga att forma, inte alls goda, och jag kan helt enkelt inte annat än kalla dem för loserbullar.

Idag gjorde jag om och gjorde rätt! Jag följde receptet till punkt och pricka (med undantag för att jag tog i lite mer saffran då det är så gott), och sitter nu och njuter av mina bullar som går alldeles utmärkt att äta!

Fördelen med att det blev fel första gången var att bakandet bidrog till julstämningen och att det luktade nybakat 2 dagar i rad.

GOD Lucia!

I år fick vi ha familjens pepparkaksbak genom att ringa upp varandra på videosamtal och baka på varsitt håll… men ändå tillsammans på sätt och vis. Det var riktigt trevligt!

Vi bakade, åt pepparkakor lussebullar och godis. Till allt detta drack vi både glögg och julmust. Lyx! Jag drack dessutom glöggen ur min fina nya mugg som jag fick av två fina vänner, i samband med att jag blev mamma. Så mysigt!

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Enligt tradition hade vi årets dekorationstävling. Varje år väljer vi ut samma pepparkaksform, och dekorerar sedan denna valfritt. När alla är klara, lägger vi ut våra bidrag på facebook och låter alla som vill rösta på sin favorit. I år vann min svägerska med en jättefin pingvin (nummer 2). Mitt bidrag är nummer 3.

Det blev allt en del pepparkakor och till och med några små söta hus.

Considgalan har varit i stadshuset de senaste åren, men på grund av Covid-19, fick vi stanna hemma i år… vilket trots allt passade oss med en liten bebis väldigt bra.

Detta hindrade däremot inte Consid från att bjuda oss på en lyxig tre rätters middag. Consid stod för maten som vi lagade tillsammans med resten av Considgänget och kocken Fredrik Eriksson på länk.

Kvällens duktiga hemmakock! I det fina förklädet och hatten som Consid bjöd på.

Det blev en lyckad och festlig kväll! Även Bebisbodyn var märkt med Consids logga.

Drygt en månad med min bebis har passerat, wow vad tiden går fort!

Gullet växer så det knakar och bär redan kläder i storlek 62 (2-4 månader), inte bara växer, utvecklas mycket också, vi båda två lär oss massor hela tiden.

Jag har blivit mycket bättre på att läsa hans signaler, och på att navigera livet som mamma.

Han har sedan drygt 3 veckor tillbaka kunnat fästa blicken, och har länge varit stark nog att lyfta och hålla upp sitt huvud.

Vi har nyligen upptäckt glädjen i att räcka ut tungan också! När jag räcker ut tungan mot honom, dröjer det inte länge förrän jag får svar med samma ansiktsuttryck.

Han är dessutom även på god väg att kunna vända sig från mage till rygg, och idag har jag till och med mötts av en massa fina leenden!

Bilden är tagen en natt när vi myser hud mot hud.

Vi har haft tur och jag är väldigt tacksam för att sömn, mat och ”toa”besöken fungerar bra! Det har till och med hänt att vi har sovit 5-6 timmar i sträck. Annars är det rätt vanligt med 2-3 timmars sömn mellan matning och blöjbyte, och en vakentid på ca 2 timmar åt gången. Det finns självklart även dagar med undantag då vakentiden är kortare eller för den delen, längre, och sömnen bara varar 10-20 minuter åt gången, men oftast får vi tillräckligt med vila. Liksom för många bebisar i hans ålder, är kvällen och natten en lite oroligare tid än dagen, men mycket närhet, napp och klassisk musik underlättar detta.

• 

• 

• 

• 

När vi har vaken bebistid, brukar vi äta, borsta tungan, byta blöja, prata, läsa ramsor, sjunga sånger, träna nacke och benmuskler och bada. När vi har sovande bebistid, passar jag på att göra något av följande: sova, äta, duscha, tvätta, städa och kanske baka eller se en film. Oberoende på om bebistid är vaken eller sovandes, försöker vi alltid gå en promenad med vagnen varje dag.

Sedan får vi absolut inte glömma bort att jag och och min man är ett team och att vi hjälps åt. Vi ger varandra tid för vila/sova och utrymme att göra andra saker, som att exempelvis ostört se en film, träna eller skriva ett sånt här blogginlägg.

Några saker som vi saknade när vi kom hem från BB:

1. Babyfiltar, det går åt en del filtar.
2. Handdukar att lägga över axeln när vi rapar (och ibland kräks), det blir en del tvätt och behövs därför fler än jag trodde.
3. Likaså behövdes det fler handdukar att byta mellan på skötbordet, då det även här kan behövas tvättas en del.
4. Maskin som blandar ersättning (då jag inte ammar) samt flaskor anpassade för ersättning.
5. Vattenkokare, för att koka bort bakterier i vatten som används i nämnd maskin.
6. Flera nappar, det går visst också åt en del.
7. Steriliseringsmaskin för nappar och flaskor.
8. Underhållning att titta på vid skötbordet (vi har satt upp klistermärken på väggen och de är väldigt uppskattade).
9. Skål med vatten och barnolja bredvid skskötbordet, för att inte behöva vända sig till handfatet.

Uppdatering om min återhämtning:

Magen är starkare nu och jag känner att magmusklerna kommer tillbaka. Jag äter inte längre smärtstillande och blödningen upphört. Jag har haft klåda vid såret, och fortfarande lite hemorrojder, men även detta har minskat kraftigt! Jag har framfall, men det har jag läst är normalt, och kommer förhoppningsvis också gå över med tiden. Jag är mycket stabilare emotionell nu när hormonerna har stabiliserats, vilket är väldigt skönt. Det blir bättre! Mycket bättre! Härligt!

Idag kom min mamma på besök med en massa fina presenter till bebisen.

Vi tog med oss fika ut, och testkörde vagnen i det fina höstvädret! Så mysigt!

Här är jag och min fina familj!

En bebis som trivs i vagnen.

Jag, en mycket lycklig och stolt mamma tillsammans med mitt barn.

Nu har vi kommit hem från BB. Vi alla mår bra och svärmor (numera kallad farmor) är på besök med en blöjtårta full av presenter, från släkten!

Nu är det onsdag och jag är gravid i vecka 41+0 vilket innebär att jag går in i gravidvecka 42. Jag har gått över BF med 8 dagar.

I måndags var jag hos barnmorskan, vi lyssnade på bebisens hjärta och allt var i sin ordning.

Jag fick kolla blodtryck, mäta magen, och väga mig. Nu väger jag 90 kilo och har alltså hittills gått upp 20 kilo.

Jag är trött, har ont och mår illa. Det spänner längst ner i magen, och trycker på en hel del neråt på insidan.

Jag är fortfarande rädd för förlossningen, men det som skrämmer mig mer, är att behöva bli igångsatt. Därför har jag blivit otålig och vill att förlossningen ska komma igång.

Jag är trött på att vara gravid. Mitt humör har varit nästan konstant som när jag annars har pms, mina knän orkar inte bära min vikt och jag sover väldigt dåligt på nätterna…

…Och som sagt! Jag vill inte bli igångsatt, då det inte känns som att förlossningen inte blir lika naturlig för kroppen om den inte själv är beredd. Jag har fått för mig att en förlossning som inte startar av sig själv, är mer påfrestande än om värkarbetet påbörjas spontant/naturligt.

Kom igen nu kroppen, du har en vecka på dig innan jag är bokad för igångsättning. Låt mig träffa min bebis nu, jag har varit gravid länge nog.

Som jag tidigare nämnt är jag rädd för smärtan och alla komplikationer som kan uppstå, men det kommer jag inte undan bara för att förlossningen skjuts upp, så jag föder gärna nu, nu på sekunden. Äntligen kan jag säga det. Jag är redo! Jag vill hålla min bebis, jag vill påbörja nästa kapitel i livet!

————————————————-

Det är inte farligt att föda barn.

Allt kommer gå bra!

Jag kan lita på mig själv, jag vet att min kropp är stark nog att klara av en förlossning.

Jag kan!

Smärtan som uppstår vid en förlossning är bra, den är beskrivande och berättar vad som är på gång.

Alla mina känslor är bra och naturliga.

JA!

Jag är trygg.

Varje värk varar 15-90 sek och har en vilopaus innan nästa… avsluta värken med en suck.

Andas lugnt.

Andas mörkt.

Sänk ner axlarna.

Tung. Ner. Lugn. Avslappnad. Andas.

Det finns ett slut!

Jag ska bli mamma till en väldigt efterlängtad liten bebis ❤ som jag verkligen hoppas mår bra!